"Min praktiktid"

Jag har ju pratat litegrann om min praktiktid, men nu när det var dags att skicka en praktikredovisning som skulle innehålla:
  1. Presentation av er själva
  2. Vad du studerar
  3. Vart ni utfört praktiken
  4. Vad ni utfört för arbetsuppgifter 
  5. Vad ni tycker är den största fördelen med att ni utfört praktiken. 
så tänkte jag att jag slänger upp det här också. Kan vara en kul tillbakablick. 

"Jag heter Julia Åström och läser Civilingenjör Arkitektur som jag började höstterminen 2014 vid Luleå Tekniska Universitet. Innan dess gick jag Samhällsprogrammet, inriktning Ekonomi, vid Björknäsgymnasiet i Boden och valde sedan att läsa Tekniskt Basår vid Luleå Tekniska Universitet.

När jag började min civilingenjörsutbildning var jag helt säker på att jag ville läsa husinriktningen på programmet. Efter 2 år och några kurser som var mer inriktade mot hus och andra kurser som var mer inriktade mot stad, så kände jag att stadsbyggnadsinriktningen var mer intressant för mig. Jag gillar att arbeta med och för ”ett större perspektiv”. Att arbeta med ett helhetsperspektiv för en hel stad kändes mer spännande, givande och passar mig som person bättre.

Jag var inte helt säker på mitt inriktningsval när det var dags att söka praktik, men min magkänsla lutade mot stadsbyggnad. Jag valde därför att söka praktik inom den branschen.

Jag fick möjligheten att göra min praktik hos Luleå Kommun – Stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med Anton som läser Civilingenjör Arkitektur, husinriktningen, och hade läst ett år längre än vad jag hade gjort. Vi började vår praktiktid hos Fastigheter med att inventera byggnader ur ett tillgänglighetsperspektiv. Detta dokumenterades i en databas vars syfte är att besökare i förväg ska kunna ta reda på information om hur tillgänglig byggnaden är i olika aspekter. Några delar vi tittade på, mätte och fotograferade var avstånd till parkering, tröskelhöjder, kontraster på dörrkarm mot vägg, vändutrymme, hiss, ledstråk och hörselslingor.

I augusti flyttade vi sedan till Stadsplanering och sektionerna Landskap & Trafik samt Plan.
Vi har sedan dess hunnit göra väldigt många olika uppgifter, fått vara med på möten, lyssnat, lärt och utövat. Vi började tidigt med att vara med och planera evenemanget ”På Stan Utan Bil”, där jag gjorde lite olika affischer och en karta över hur området skulle se ut, för att beskriva för besökare vad som fanns, och var detta var placerat, på området. Vi var sedan med på evenemangsdagen och stod i Luleå Kommuns monter tillsammans med kollegor från Stadsbyggnadsförvaltningen.
 
 

En av våra första uppgifter var också att göra en analys av Porsö Centrum inför en utvecklingsplan. Vi valde att arbeta med HåSta, för att använda en analysmetod som redan var beprövad och för att lära oss mer om denna. Vi gjorde studiebesök och skrev en rapport. Detta arbete jobbade vi med under hela vår praktikperiod – vissa veckor mer och andra veckor mindre, beroende på vad för andra uppgifter och uppdrag vi hade just då. Rapporten och arbetet blev mycket uppskattat av kollegorna som skulle arbeta vidare med analysen.

Efter ”På Stan Utan Bil” började vi, tillsammans med kollegorna, planera för evenemanget Cykelforum och kampanjen Vintertramparna. Jag blev Kommunikations/Marknadsföringsansvarig för Cykelforum, vilket innebar att jag fick i uppdrag att göra en kommunikationsplan, tillsammans med vår kollega på Kommunikationskontoret, kontakta leverantörer för give aways och annat vi ville beställa till dagen, ha lite extra koll på att vi höll vår plan avseende just dessa frågor, se till att vi hade den information vi ville ute på hemsidan, producera affischer som handlade om cykling i Luleå (som sedan också kan användas till andra evenemang/marknadsföring) och affischer som avsåg själva evenemanget.

Jag gjorde sedan även andra uppgifter kopplat till detta – beskrivning för dagboken som Vintertramparna skulle fylla i och sammanställning av synpunkterna efter Cykelforum bland annat.

Många synpunkter handlade om möjligheten att parkera sin cykel inomhus. Stadsbyggnadsförvaltningen agerade snabbt och gjorde om två bilparkeringar i Kulturens Hus till cykelparkeringar. Jag och Anton designade skyltarna till dessa.

 

Vi gjorde även hastighetsöversyn och kollade om vi tyckte att tätbebyggt område behövde utökas i olika områden i Luleå.

Vi var även med och planerade och genomförde en Trygghetsvandring. Jag och Anton presenterade syftet med Trygghetsvandring för alla deltagarna under kvällen och jag sammanställde även protokollet efter vandringen.
 
 

Vi gjorde även ett ”experiment”, där vi satte ut trafikmätarskåp i perioder – först endast trafikmätarskåp, sedan trafikmätarskåp i kombination med en skylt som upplyste föraren om denne körde för fort, och sedan endast trafikmätarskåp igen, för att se om hastigheterna skiljde innan, under eller efter en sådan åtgärd.
 
 


Vi fick även i uppdrag att effektivisera arbetet med Byggdialog genom att lägga in ärenden i ett GIS-lager, för att de som arbetar med detta lättare ska kunna få en överblick över olika stadsdelar, vilka förfrågningar som kommit in tidigare och vad som beslutades då.

Vi gjorde även en lekplatsinventering på samtliga lekplatser i Luleå Kommun tillsammans med en av våra kollegor. Förutom att besöka samtliga och ta bilder, utformade vi även ett system för att klassificera dessa och ett första steg för att utforma en lekplatsplan för Luleå Kommun. Detta arbete pågick, som många andra, under hela praktikperioden.

Min praktiktid har varit extremt lärorik, väldigt rolig och enormt givande. Luleå Kommun har som praktikplats varit väldigt flexibel mot våra önskemål, väldigt inbjudande, och har hela tiden velat att vi ska lära oss så mycket, och hinna vara delaktiga i så mycket, som möjligt.

Jag har lärt känna fantastiska kollegor och människor, samt slagit hål på en liten fördom som omgivningen matar med – ”på kommunen arbetar bara slöa människor” och att privat sektor är bättre än kommunal.
Så är det verkligen inte!
Jag gick från praktikplatsen wow:ad i princip varje dag – över arbetsuppgifter, men även över drivet, motivationen och inspirationen kollegorna har och smittar av sig med.

Förutom alla roliga arbetsuppgifter och den trevliga stämningen med kollegorna var en stor fördel med min praktik att jag nu vet vad jag vill arbeta med i framtiden – Stadsplanering!
Mitt inriktningsval känns nu självklart.

Jag blev erbjuden sommarjobb även den kommande sommaren och jag riktigt längtar dit!"

Hennes väg

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Ett litet onsdagstips. 

Det finns en Facebooksida som heter "hennes väg". Den bjuder på tänkbara små citat då och då. Lite som en lyckokaka, fast mer 2018. Jag gillar fram för allt den med att "någonting alltid är på gång". Det är ju så. Vi lär så länge vi lever. Vi lär kanske ännu mer av motgång än av framgång. Det finns något fint, bra och utvecklande i allt. Peppig tanke. 

Med våren kommer inspirationen

 
Inspirationen att köpa nya kläder, att göra sig fin, att möblera om hemma, att laga nyttig mat, att lära sig nya saker, att ta extra långa morgonpromenader, att inte snooza när väckarklockan ringer etc etc etc. Det är så fantastiskt skönt!
 
Klickade just hem dessa plagg. Jag minns inte ens senaste jag var sugen på att göra det. Jag har börjat promenera kl 05.00 med hundarna för att hinna gå en extra lång runda, och inte bara det - när klockan ringer studsar jag upp och ser fram emot det. Senast jag kände så (förutom speciella dagar då) var nog någon gång när jag gick på låg- eller mellanstadiet och jag alltid längtade till skolan. Det var liksom något slags hallelujah-moment. Jag minns på ett utvecklingssamtal att min pappa berättade för läraren att jag är svår att hålla hemma från skolan när jag är lite sådär halvt förkyld eller liknande, för att jag alltid sa "ne, idag är det NO, det vill jag inte missa", "ne, idag är det träslöjd och det har jag längtat efter sedan förra gången vi hade det" osv.
 



 
Well, tillbaka till nulägesanalysen... Jag har börjat skippa powernaps helt. Jag har gått och lagt mig innan kl 21.00 varje kväll denna vecka - för att jag längtar en ny dag och känner mig tillfreds med den gångna dagens bestyr. 

Så är det alltid för mig - att jag har perioder då jag älskar allt, är peppad, tror jag kan på gå vatten och helt enkelt är väldigt inspirerad av livet. Det varvas friskt med perioder då 10 timmar sömn inte känns tillräckligt, då jag gruvar mig för att gå och lägga mig på kvällarna för att jag känner mig opeppad på att kliva upp tidigt nästa dag, hundarna gås med för att de måste gås med, lunch oftast blir något färdiglagat från ICA och kläderna jag har på mig blev de som kändes skönast eller låg närmast i garderoben. 

Men det känns helt okej att det är så. Jag skulle inte säga att jag är en ledsen eller deppig individ i perioder. Inte alls. Även om det också hade varit okej. Det är mer att min inspirations- och motivationsnivå har toppar och dalar, och det är förbannat skönt när våren kommer varje år och allt bara toppas - livet smakar bättre, på något vis. Jag skulle dock inte alltid vilja ha det så. Det är sjukt skönt att känna för att "göra ingenting" också - att tillåta sig själv att vara omotiverad, när jag är sugen på det. Det ena utesluter inte det andra - tvärtom, det ena förstärker välbehaget hos det andra. Skulle jag prompt vilja påstå. I alla fall i min tillvaro. Jag kan ju inte tala för någon annan. 



 
Jag köpte idag inte bara 1 utan 4 (!) nya böcker efter att jag, av en slump, gick förbi bokhandeln. Också en sådan där grej som jag länge har känt att jag vill - dyka ned i en bok. Jag är egentligen mer av en se-på-serier-person, men ibland känns det så himla tradigt på något vis, och som att det inte "ger mig något", lite "jaha, det här är en påhittad historia om familjen x, lite drama, lite kärlek, hips vips var den historian slut."

Jag har ju sådana perioder också - då musik känns meningslöst och jag hellre vill lyssna på en dokumentär eller en podcast. Nu är det en sådan period, så jag köpte 3 verklighetsbaserad böcker. Det var "ta 4, betala för 3" så jag köpte "Jag vill bara vinna" - en slags självbiografi av Ljubomir Vranjes, "Pojken som kallades det" - en sorglig sann berättelse, "Omgiven av idioter" - en bok vars beskrivning går såhär:
 
"Välkommen till en bok som innehåller en rad uppfriskande aha-upplevelser, och möjligen även en och annan "åh nej-upplevelse" . Med lite flyt är det inte du som är idioten i sammanhanget. Du kommer äntligen förstå vad din omgivning egentligen vill säga dig, och du kommer att minska mängden idioter i din omgivning. 

Omgiven av idioter beskriver konkret och underhållande en av världens mest spridda metoder för att sortera olikheterna inom mänsklig kommunikation. Med vetenskaplig grund och genom vardagens möten ger den dig konkreta hjälpmedel att förstå de viktigaste skillanderna mellan olika kommunikationsstilar. Den visar på en av de vanligaste orskakerna till konflikter i vardagen: dålig kommunikation. Och den ger dig som läsare svaret på frågan: Vad gör jag åt det?

Thomas Eriksson är beteendevetare, föreläsare, ledarskapsutvecklare och författare. Omgiven av idioter har blivit en stor succé, den är såld till 40 länder - bland annat Ryssland, Kina, Tyskland, USA och Kanada - och har översatts till 19 språk."
 
En bok som jag tror kommer vara sjukt intressant och som jag har tänkt läsa länge. Helt ärligt känns det lite som att den boken, om någon, är en sådan här bok "bra att ha läst om man vill hänga med i samtalet i fikarummet" - många pratar och skojar om den.
Sjukt spännande att se vilken typ av idiot jag själv är. Alla andra har jag rätt bra koll på, tänker jag skämtsamt

Kunskapstörstig. Vill få fler perspektiv på livet.

Sedan slank det även med en av böckerna i Femtio nyanser-serien. Längtar riktigt till ikväll då jag ska koka en kopp te, tända ljus och sätta mig ned i soffan och läsa. Jag har bara inte bestämt mig för om jag ska börja med "Pojken som kallades det", Ljubomir Vranjes eller "Omgiven av idioter". Ovärdsligt problem. Det också. 

Liknande inlägg